I fredags föddes valparna!

Runt 23-tiden torsdag kväll började Vilda bli orolig. Stökade och bäddade i valplådan, irrade omkring, flåsade och pustade. Då förstod jag: det var inte långt kvar!

Natten som jag sovit intill valplådan hade varit långt och sömnlös, men vad spännande att ligga och vänta ifall det kanske skulle komma lite små valpar. Tempen sjönk under natten och var fortfarande rätt så låg på morgonen.

På fredag morgon kom min syster som skulle vara min valpmorska. Vid nio ungefär, och då började vår verkliga vaka. Vildas temp började gå uppåt, hon spydde lite några gånger och vid kvart i tolv gick vattnet då hon varit ute för att kissa.

Vi tog oss lite lunch för att vi skulle ha energi och kraft när det väl satte igång och vi såg Vilda gå runt och greja i valplådan, rätt så orolig. Så plötsligt en liten duns och då var första valpen född. En liten gul tik med vita tecken, väldigt lik far sin. Hon föddes ca 12.30.

Valpningen höll på under hela dagen, sista valpen kom vid ca 20.00.

Vilda födde fram nio valpar totalt.

Tyvärr var en dödfödd, den var mycket liten så den hade nog dött för ett tag sedan, inte i samband med förlossningen.

Och ännu mer synd var att jag miste ytterligare en valp efter två dagar. Hon föddes näst sist, var både liten och svag. Jag lyckades inte få igång henne, naturen fick ha sin gång.

Så nu har vi sju underbara små boxervalpar här hemma. Fyra tikar (tre gula en tigrerad) och tre hanar (en gul, två tigrerade). Alla är teckande och en del har även lite vitt på tassar och svanstipp. Mycket fina allihopa. 

Fler bilder kommer.